lördag 23 september 2017

10 års bloggande - att byta liv!


Idag är det hela 10 år sen jag började blogga på bloggen "Lisas torp" och detta är (ovan) första bilden jag la ut. Eller snarare andra bilden, från den 24 september 2007. Jag tog bort det allra första försöket. 
(Detta blir ett jättelångt inlägg!)



Under åren som gått har flera följt mej genom alla strapatser i mitt pendlande från Stockholm till torpet. Ni har följt mej till torpet där det har förekommit både trädgårdsarbeten, snökaos och sköna sommarfester.



Jag har också visat bilder från min dåvarande stockholmslägenhet i ett hus från 1926 i Vasastan. Där bodde jag i 20 år.


Jag visade er större delen av lägenheten i samband med det eländiga stambytet under våren 2008! Sicket elände det var, och så ni uppmuntrade och stöttade mej! 



Mitt ganska opraktiska kök, med fönster mot en park och med gasspis och helt utan avställningsyta.

På våren 2011 sålde jag min lägenhet och flyttade ner till torpet permanent. Jag magasinerade allt bohag. Jag letade hus och drömde STORT! 



 Här är ett av husen, som var en renoverad sekelskiftesdröm, men som gick mej ur händerna - priset, ni vet!

Ni har följt mej genom alla mina husdrömmar genom åren, för de har varit många - utbyggnad av torpet, eller rentav hitta ett drömhus! 
Hösten kom 2011 och det började bli kallt på torpet och trångt - pianot i köket och mössen som sprang överallt och ingen tvättmaskin eller vintervatten. Jag åkte på husvisningar, men tänkte ändå att det löser sej säkert och det gjorde det! Jag hade blivit kapellmästare i en teatergrupp och snart var det premiär!!!




Då dök huset upp -  ett 1800-talshus som ägs av ett par vänner som har en lantgård. De hade läst min blogg och förstod att jag letade boende. Deras hyreshus stod tillfälligt tomt och är, otroligt charmigt med både vedspis, kakelugnar och veranda och tvättmaskin!

Det ordnade sej och jag målade och fixade en hel månad innan jag flyttade in. Huset låg på andra sidan byn i förhållande till torpet. I samband med flytten öppnar jag denna blogg - Lisas Hus.



Jag fann mej till rätta och eldade i kakelugnarna, högg ved och skottade snö och frös om vintern - gamla hus är ofta rätt kalla med skyhöga elräkningar på vintern. Jag drömde ändå om något eget, även om jag fick hyra på obestämd tid. 



Sommaren 2013 dök en bostadsrätt upp inne samhället och väldigt nära torpet - ca. 20 minuters gångväg! Sååå bekväm och bra planerad - en 3:a på 88,5 kvm.


Här fanns också en hel del som skulle göras innan jag flyttade in. Alla väggar målades, mest vita, samt en snickare som fixade i köket med väggar som flyttades och det gamla fönstret sattes in mellan kök och vardagsrum. Ett fixande och trixande med mycket!



Till slut fann jag mej till rätta här också, efter mycket slit med allt fixande innan. Det var ju inte drömhuset som jag drömt om, men det gäller att vara lite realistisk ändå. Bekvämt och tryggt...



 ...med egen entré, där jag kan variera krukor och annat efter årstid.



En jättebalkong som vetter mot skogen som är full av blåbär och svamp, och sen har jag ju ändå torpet kvar - lite som att ha en kolonilott, modell större! 

Ja, här har ni mitt liv de senaste 10 åren, i alla fall till det yttre. 
Jag sa upp mitt arbete i Stockholm, men har verkligen inte varit arbetslös här, jag har varit både kapellmästare och körledare och har ibland haft lite väl mycket att stå i, vilket jag aldrig trodde! Jag har fått nya och nygamla vänner och trivs verkligen utmärkt. Målandet har jag däremot inte kommit igång med på allvar, men den tiden kanske kommer. 
Jag trivs här och älskar min lägenhet och mitt liv som jag har. Visst saknar jag Stockholm ibland, men vet att det är här jag ska vara. 

Jag vill tacka alla ni som följt mej genom åren! Ni har varit ett stöd och en stor uppmuntran genom alla mina turer. En del av er har jag också lärt känna och mött i verkligheten.

Jag tänker fortsätta blogga även om inläggen inte duggar så tätt numera, och många av mina följare har slutat blogga. Jag är ändå så tacksam över allt som jag fått uppleva med mitt bloggande. 

Kanske orkade ni inte läsa hela detta gigantiska inlägg. 
Jag önskar er en skön och fin septemberhelg!

11 kommentarer:

Solstrimmor sa...

En sån fin sammanställning du visar över ditt tioåriga bloggliv. Och jag blev så rädd att du tänkte avsluta Lisas hus! Vi är, som du sagt, inte många bloggare kvar längre och har därmed färre läsare också men för min del så älskar jag min blogg och tänker fortsätta blogga så länge jag tycker det är roligt!
När jag började nosa runt bland bloggarna 2007 och upptäckte den världen så blev jag fast. Ganska snart så ramlade jag in på Lisas torp och det var du som inspirerade mig att börja blogga Vårt röda lilla hus (som jag ju av misstag raderade) som Blev Vårt röda hus som blev Solstrimmor! Jag har följt dig ända från början och kan inte fatta att det gått TIO år!

Jag är så glad över ditt sätt att visa små glimtar av din vardag och ser alltid fram emot nästa inlägg. Vad är väl insta och fb mot ett själfullt blogginlägg...

Tack för din fina blogg, min fina vän.
Nångång kanske vi möts i verkliga livet. Men gör vi inte det så gör det inget, jag tycker jag känner dig ändå!

Ha en fin helg som jag förmodar du tillbringar i ditt paradis?

Kramar från Eva-Mari

Hajan sa...

Kära lilla vän, så underbart att läsa, kommer ihåg alla dina grejer
alla dina härliga saker, fönster hit och dit. Ditt underbara Torp,
Snälla rara sluta inte att blogga. Jag är ju så gammal men älskar Er
alla. Bloggen är det enda som jag har ,älskar att skriva , lite för
långt tycker mina barn. Det är ju en novell ibland. Jaa jag håler med både son och dotter, jag kanske går in lite för mycket på saker och ting. Så glad jag blev över ditt inlägg, tänkte först nu skall hon också lägga av. Men tack för det att Du bliver kvar.
Jag tycker så mycket om att hälsa på hos Er. Lycka till med Ditt liv, och var kvar hos oss. Stor kram och tack för dessa alla år, och hoppas
på en fortsättning hos Dig. Kram från gamla Hajan

quiltcat sa...

glückwunsch zu 10 jahre bloggen, bei mir ist es diesen momnat auch 10 jahre her.lese gerne deinen blog, sehr inteeressant und so gemütlich ist dein heim!
wünsch dir noch viele schöne herbbsttage
lg elfriede

Monica sa...

Stort GRATTIS på 10-års-dagen! Vilken härlig sammanfattning du har lyckats göra av dina 10 år som bloggare! Och inte alls för lång!
Jag började ju inte blogga förrän hösten 2009, så jag har ju inte följt dig från allra första början, men jag minns ju din Stockholmstid och flytten söderut och ditt husletande så väl! Det ordnade sig till det bästa till slut med både torp och permanentbostad nära varandra!
Jag är så glad och tacksam att ha hittat dig som en sann bloggvän och hoppas att den vänskapen ska bestå! Själv bloggar jag mycket för att ha som en sorts bilddagbok. Förut klistrade jag in bilder i album och skrev texter till, men det har jag inte gjort på 3 år nu...
Men det är roligt att ha bloggen, att kunna titta tillbaka på!
Ser fram mot nästa 10 år med bloggutbyte!
Stora kramen till dig, Lisa!
Monica

Erikslundsliv sa...

Oj, du skrämde mig lite nu! När jag började läsa så kändes det som att inlägget var ett farväl och jag tänkte, neeeej nu slutar Lisa att blogga! Glad att du tänker fortsätta!
Du har bott på många ställen, alla lika charmiga på sitt sätt och så fint du haft det i allihop!
Bra ändå att du nu har ett boende som är både charmigt och praktiskt med nära avstånd till ditt fina torp också. Det bästa av två världar, det är ju perfekt!
Ha nu en fin kväll kära Lisa!
Kram, Ann

Tummelisa sa...

Tack snälla Lisa för dina 10-års bloggande. Jag kommenterar inte så mycket numera, men du ska veta att jag läser din blogg. Har följt dig sedan länge, och som du skriver finns inte så många bloggare kvar från 10 år tillbaka.
Hoppas du kommer igång med ditt målande, jag vet vilka fina tavlor och vykort du brukar måla. Har en del alster av dina här hemma.
Hoppas du orkar hålla på med din blogg, skulle bli ledsen om du slutar.
Lycka till i framtiden med allt du gör.

Kram från Tummelisa

HWIT BLOGG sa...

Det var ett härligt inlägg! Intressanta 10 år också :) Du har verkligen bott fint och mysigt på alla ställen och skönt att du trivs nu...
Snart 2 1/2 år här i Karlskrona nu, trivs inte alls. Jo med huset men inte med staden. Lite konstigt det där. Nåja, allt har sin tid!
Kram från Titti

Meta sa...

Tack för att du fortsätter! Jag har inte följt dig i 10 år men många år ändå.Kul att höra om det du gjort innan.Det är så roligt att se hur du har det fixar och donar hoppas verkligen att du börjar måla igen för du är så duktig på det. Ibland känns det som vi känner varandra bra ändå fast vi inte har setts i levande livet. Jag njuter av dina inlägg både här och på insta.
Ha nu en fin vecka med sol och värme.
Kram Meta

House and Garden by Bia sa...

Härligt inlägg !...ja tiden går fort, själv har jag bloggat i fem år och börjar känna att det känns lång tid. Tycker att jag kör på i samma spår och som du läst så funderar jag på att förnya bloggen, men jag vet faktiskt inte på vilket sätt !..ja tiden för utvisa, men visst var det roligare för ett par år sedan...många fler läsare och mycket roligare att blogga ;(. Men allt förnyas och allt har sin tid....instagram har tagit över !!
Önskar dig allt gott med bloggen framöver ;))
Ha en fin vecka...vi ses !
Bia

Tiina sa...

Congratulations to the blog! You have a wonderful home and blog. I started my new blog just over the weekend, hopefully you will be visiting.

Eleonora sa...

Kanske var det meningen att jag skulle känna bloggtarmen idag för då fick jag läsa allt det här fina som du sammanfattat. Vi har ju bloggat länge men (som du skriver) jag är en av de som har tröttnat litet och så har jag fullt sjå med min nya Iphone 7.

Vilket underbart fint liv du har haft med dina olika boenden (vilka jag varit med och delat) och då härligt att du kunnat ägna så mycket tid åt ditt musikintresse.

Tack för att du alltid skriver så lättläst och roande. Det är en fröjd att läsa till blogg. Allt gott för kommende höst / vinter önskar jag dig.

Kram från
Eleonora