Tung vecka och glädjens blomster

Det har varit en tung vecka, men jag omger mej med blommor som lite tröst. Här är en bukett söta rosor, mest för att jag skulle ha en liten handbukett till de två begravningar jag varit på i veckan. Både onsdag och torsdag var det. Mycket känslosamt förstås och vackert också. Tröttheten kommer efteråt och jag somnar som en stock om kvällarna. Orkade inte ens se "På spåret" igår kväll.

Dessutom har vi ju ett krig att förhålla oss till!!!

Idag plockade jag de allra första snödropparna på torpet. Plötsligt fanns de bara där! Vilken härlig känsla ändå. (sorry för oskarp bild)

Ranunkler som blev kvar av den fådda, fina buketten från förra inlägget. 

Solen lyser in hos mej idag och det har varit en helt underbar dag och jag har varit ute i flera timmar och klippt ner den ena Schersminbusken på torpet. Så härligt efter alla dagar med växelväder. Att få en vacker vårvinterdag, utan vind, men med sol hela dagen. 

En riktig sportlovskänsla fick jag, för sportlovet börjar nästa vecka i Stockholm och den veckan är jag inkörd på efter alla år.

Ha en fin och vilsam helg!
 

Snökanon, nackspärr och hyllningar

När jag vaknade i morse hade jag nackspärr och när jag tittade ut var det vitt av snö och det snöade!

Sen kom solen och jag glömde nästan nackspärren och njöt av ljuset som blir av både snö och sol. Lite tråkigt att det är milt och blaskigt. Man vill ju att snön ligger kvar. 

I veckan har jag blivit rejält hyllad av min kära Damkör. De hade ordnat med fest enbart för mej! Jag blev bjuden både på mat, dricka och vacker sång med texter de själva hade gjort! Jag blev både hämtad och lämnad och slapp köra i mörkret. Åh, vilken kväll det blev och jag fick den vackraste blombukett jag nånsin sett!

Dessutom en fång av rosor! Så styva och så vackra och doftande.

 Dessutom ett otroligt vackert halsband av Ametister, samt flera andra stenar med olika personliga betydelser. En silverbricka längst fram med en g-klav på ena sidan och en rar hälsning på den andra. Vilken otrolig gåva och fint minne! En av damerna arbetar i guldsmedsbutik och har själv trätt halsbandet efter konstens alla regler. Så obeskrivligt glad jag blev.

Det blev ett avsked till kören på dagen 10 år efter att jag träffade dem i februari 2012 efter att deras manlige körledare hastigt gått bort. Vi har haft fantastiska år tillsammans. Efter denna eländiga pandemi känner jag att jag har svårt att få fatt i den rätta energin att dra igång igen, samt den jobbiga resan som består av mörkerkörning 5 mil i veckan. Jag kommer absolut att sakna dem, men allt har sin tid.( Här kan ni läsa om när jag just hade träffat kören 2012).

Nu går solen snart ner, men den lyser fortfarande över hustaken här och visst märks det att dagarna blivit betydligt längre!

Ha en fortsatt fin helg!

En påminnelse om förgängligheten

Min andra omgång körsbärsblommor har just slagit ut och jag längtar nog extra mycket efter våren i år. Särskilt denna lite gråa söndag just idag.

Veckan som gick har varit svår för mej och många i min familj. I torsdags gick min kära kusintjej bort! Så hastigt det blev från att inte ha mått bra i jul, till att nu inte finnas mera. Ja, detta är så svårt för mej att ta in! Jag får intala mej varje dag att det är sant.

En levnadsglad människa med ständig fart och fläkt i livet. 

Hur blir det nu med våra härliga kusinträffar i juli? En lycka att vi ändå hann ses lite kort i somras. 

Som om inte det vore nog har också en av mina äldre torpgrannar gått ur tiden. Vilket tomrum en människa lämnar efter sej.

Inte mycket annat som upptar mina tankar just nu.

Sköt om er!

Februari och veckan som gick

Det har blivit februari och mina första Pärlhyacinter har äntligen slagit ut och jag räknar nästan vårtecknen, även om de sker inomhus.

En solig dag på torpet och små rester av snö, minusgrader men mycket sol.

Höstanemonerna fröar av sej och det kliar i fingrarna att börja klippa ner dem. Denna dag var det dock alldeles för kallt och blåsigt.

Det blev istället pelargonklippning inne i köket. Nästa steg blir att byta jord, men det får vänta tills det blir plusgrader. Så skönt att kunna vara utomhus då.

Hemma i lägenheten bakade jag en halv sats med semmelbullar.

 De blev helt ok men något bastanta trots att de var ganska små. 

Nåja, februari ändå och just nu inte direkt vinterlikt. Pandemin är över, har man bestämt och på onsdag stryks alla restriktioner. Ändå är det rekordmånga som ligger inne på sjukhus i Covid!  Jag tänker ändå ta det lugnt och fortsätta hålla avstånd och vara försiktig, trots trippelvaccin.

Solig lördag idag och det blir en promenad i skogen. Önskar alla en fin helg!