söndag 20 september 2020

Men, svampen då...


Ännu blommar klövern och dagarna har varit milda och rara i solen.

Men, jag undrar ibland - var är svampen? Några få gula kantareller har jag ju hittat. Ett par handfulla nävar bara. Häromdagen när jag skulle ta mej en liten skogspromenad blev jag nästan överfallen av dessa....


Carl-Johansvampar, som bara stod som spön i backen. Det är alltså Carl-Johanår i år? Tydligen.

 


I en stor gurkburk ligger den nu torkad och kanske blir det flera. Jag hoppas ju på burken full.

Carl-Johansvamp är ju verkligen en supergod svamp och kan man dessutom torka den är det ju toppen! Det är första gången jag torkar.



På hyllan ståtar 2017 års trattkantareller. Det var då det regnade ymnigt på hösten och det blev mängder med trattisar. Jag har nog aldrig plockat så mycket som då. En stor burk har gått åt, men dessa är alltså kvar. Den som spar han har...



Från det ena till det andra så är även jag ägare av ett Palettblad numera. Jag fick den i fredags av en av mina ungdomsväninnor, som jag bjöd på lunch vid torpet. Det ska bli spännande att se vad det blir av den. 

Njut av dagarna och håll ögonen öppna för  Carl-Johan i skogen.

2 kommentarer:

Monica sa...

Åh, det ser ju så härligt ut med alla Karl Johan-svamparna!
Har du något bra recept för de torkade svamparna?
Idag har vi haft en riktigt varm och solig dag, såå härligt!
Du och jag gillar ju denna månaden och hittills har den inte gjort mig besviken!
Må så gott, kram, Monica

Solstrimmor sa...

förrgår såg jag till mitt bästa kantarellställe... hittade fem små. Någon hade hunnit före även denna gång... gr! Carl Johan har jag aldrig riktigt fått kläm på, de är vackra och goda men jag håller mig till Herr Kantarell tror jag. Fick en stor burk torkade trattisar av en vän häromdagen. Så glad jag blev!

Lycka till med palettbladet och ha en fin höstdag.
Kramar från Eva-Mari