Gräsklippning, bjudmiddag och strapatsrik svamptur
Jag har väntat in både ryggen och svalare väder och i torsdags var jag redo för gräsklippning (igen). Då ser jag att min snälle granne redan har klippt säkert en tredjedel. Så himla snällt och så otroligt glad jag blev!
Det blev fredag och jag var bjuden av min kära väninna E på lunch. Här är desserten - glass med bär. Vilken härlig eftermiddag vid fick med mycket prat och skratt.
Sedan fortsatte vi hem till hennes nyfixade lusthus där det blev bubbel och mera babbel.
En härlig eftermiddag och kväll i väninnans trädgård som mera liknar en vacker park. Så tacksam och så glad. Detta var en försenad födelsedagspresent. Jag blev hemskjutsad av maken i elbil. Så glad för mina generösa grannar och vänner här. Igår vid torpet fick jag för mej att ta en tur till skogen där. Jag rundade kalhygget för att komma åt lite skog som finns kvar. Lite knepigt att ta sej över ett våtställe, men gick helt ok. En och annan kantarell här och där, men inga trattisar här. När jag skulle tillbaka var det värre för då råkade jag komma till våtstället där det var mycket bredare och råkade fastna med stövlarna i gyttjan och kom knappast upp. Idag tvättar jag leriga byxor m.m. En strapatsrik skogspromenad, men fick ju ändå belöning.Njut av septembersolen!
3 kommentarer:
Åh, så mysigt det låter med lunch med väninnan! Visst är det så, att man numera gillar bättre att bli bjuden på lunch än middag? Åtminstone gör jag det! Och att bjuda på lunch, det behöver ju inte vara så krångligt!
Vilken gullig granne du har, som klipper din gräsmatta! Att vara omgiven av vänliga människor, det är nog det bästa här i livet! Och du verkar ha goda grannar både hemma i lägenheten och på torpet!
Men det beror säkert på, att du själv är en rar och omtänksam människa!
Ha en fortsatt skön september, kram, Monica
Bonjour Lisa,
Vous avez de la chance d'avoir un charmant voisin qui tond votre pelouse. J'aimerais avoir le même ! bien que je pense que notre jardin soit plus petit que le vôtre, tondre la pelouse est vraiment une corvée, de plus c'est fatiguant.
Vous avez aussi des amis très attentionnés qui vous invitent pour un bon repas dans leur belle propriété. Parfois, ce n'est pas ce que l'on a dans notre assiette qui compte mais les personnes avec lesquelles on partage un repas.
Et vous trouvez tant de belles chanterelles, j'en suis jalouse moi qui ne vais plus en forêt pour cueillir les champignons. Je n'aime pas être seule en forêt et comme mon mari a des difficultés pour marcher, nous n'allons plus en forêt.
Maintenant, la chaleur est partie (ouf) et c'est une journée automnale qui nous attend.
Je vous souhaite une bonne semaine et profitez-bien encore de votre croft et de votre jardin.
Kram
Hélène
Du har haft sköna dagar med vänner och snälla grannar. Men bäst är nog att du är bättre i din rygg! Och vad gör man inte för de där magiska kantarellerna!
Nu hoppas vi att septembers andra halva visar sin bästa sida.
Kramar från Eva-Mari och Iris som tackar frö uppmärksamheten.
Skicka en kommentar