fredag 22 november 2019

Novemberpynt och novemberdikt

November fortsätter i samma stil som i förra inlägget - dimma, dis, duggregn och mörker. Endast 12 soltimmar hittills, säjs det. 
Utanför min dörr har det blivit lite pyntat och det fick bli en liten tall i år. Fotat mitt på dagen idag och fejkljuset lyser redan. 


 Det fick också bli en granrisbukett, precis som förra året...



Rumsgranen har antagit märkliga proportioner. Vet inte vad man ska göra med den. Den växer både på längden och bredden! 
Några stjärnor har också kommit upp i väntan på de lysande. 

I veckan i dagstidningen hittade jag en underbar dikt om November, som jag blev så tagen av att jag tonsatte den - nåväl, den tonsatte sej själv. En enkel liten visa blev det. Jag t.o.m ringde upp damen som skrivit den för jag ville ju ha hennes tillstånd, och hon blev så glad, och tyckte att dagen hade fått en guldkant, för att jag hade tonsatt hennes fina dikt... eller kanske var det bara för att jag ringde? Vi hade ett långt samtal. Jag kommer att hälsa på henne!  Hon sa att hon är född 1925! Vilken underbar dam och dikt och här kommer den:

NOVEMBER
Kan man skriva nåt fint om november
med regnstänk på rutan och inte nån sol,
med kortare dagar och lampan tänd,
lika grått som november i fjol?

Kan man sjunga en sång om november,
när man bara längtar till ännu en vår
och när lera och smuts på stövlar och skor
på tamburens golv sätter spår?

Jo, det finns mycket skönt i november
med dimmor, som bäddar med mjukaste grått
och allt i naturen får vila en tid,
bara människan jämt har så brått.

Det finns många små ljus i november,
som lyser långt fler än du nånsin kan tro.
En kväll såg jag hundratals lågor,
där de döda nu vila i ro.

Och i slutet av mörka november
ser du stjärnor i fönster och stakar man tänt.
Hos så många i mörkret nu lyser ett ljus,
för nu kommer den tiden, advent.

Ha en fin och skön helg! 

8 kommentarer:

Isas Trädgård sa...

Vilken vacker dikt ! Vi borde kanske hylla november mer när allt går till vila.
Ha det så gott !
Kram/Isa

Monica sa...

Åh, så vackert! En fin text, som du satt musik till!!! Det måste vara underbart att kunna gör det! Förstår verkligen att kvinnan, som skrivit det blev glad när du ringde! Född 1925 - det för respekt med sig! Hälsa henne, att det är fler, som älskar hennes dikt!
Så fint du gjort utanför din dörr; det bor en sann konstnärssjäl i dig!
Novemberkram, Monica

Solstrimmor sa...

Så vacker dikt, den sparar jag! Skulle gärna höra din tonsättning!! Snart är den över för denna gång, november alltså. Dagarna går och jag märker dem inte. Det är bra att ha fullt upp denna månad på året!

Önskar dig en fin helg.
Kramar från Eva-Mari

HWIT BLOGG sa...

Rolig rumsgran och så en underbar och tänkvärd dikt...
Snart är november ett minne blott!
Kramis från Titti

Monica sa...

Så vacker dikt och så fint av dig att både tonsätta den och ringa henne! Hälsa från fler i bloggvärlden som hon glatt. Blev riktigt varm av att läsa dikten och ditt inlägg! Ha det så fint!

Rost och rädisor sa...

Wow, vilken gåva att bara tonerna kommer till dig sådär. Du har många strängar på din lyra. Är det nåt jag önskar så är det att jag hade fått lite musikalitet.
Adventsmysigt på din balkong!
Allt gott
/Anette

Annica sa...

Vilken fin liten novemberdikt!
Kan tänka att damen blev glad att du ringde henne. Tänk vad lätt det är att visa lite uppskattning, säga några snälla ord eller bara göra något pyttelitet för en annan människa. Lika härligt att ge som att få. Mera sånt! <3

Stor KRAM till dej!
ps.Jag kan tro att din tonsättning gjorde dikten rättvisa!
/Annica

Monica sa...

Letade efter en dikt om november att skriva i min kalender, brukar skriva en passande dikt i början av varje månad, och den här dikten var så underbar! Vill gärna ha med författarens namn och skulle bli väldigt tacksam om du ville berätta det för mig. Tack!