Helgen som gick och ny vecka
Lördagen var helt strålande och jag var på torpet och trädgårdsjobbade och fick en hel del gjort, och det blåste inte - bara en sån sak! Tulpanerna riktigt lyste i eftermiddagssolen, sen när jag kom hem.
Solen börjar bli riktigt obarmhärtig nu när den avslöjar ett och annat, smutsiga fönster och dammigt i största allmänhet...
I söndags gick jag på teater i bygdegården - Östgötateatern bjöd på enmansteater om Bygdens söner! En tragikomisk berättelse om en liten håla var som helst i landet. Tänkvärt och mycket skickligt spelat av en person i alla roller. Det gäller ju att passa på när det bjuds på lite kultur i närområdet. En hel del människor hade vågat sej dit, trots rådande restriktioner.
Annars har mycket tid ägnats åt vila i soffhörnan. Jag vet inte om jag är sjuk eller halvsjuk. Hängig ändå, tjock i näsan, fryser då och då och svettas, men ingen feber. Nåja, numera vet man ju inte vad som är vad och jag följer nyheter och information, men klokare blir jag inte. Jag känner att det bara är bäst att hålla sej hemma så mycket som möjligt och att sköta om sej så gott det går.
På ica i lördags var det totalt länsat på toapappershyllorna - ett fenomen som jag inte riktigt förstår! Man vet inte riktigt vad man kan förvänta sej nu.
Idag blir det kanske en skogspromenad ändå, om det bara slutar regna.
Sköt om er och ha det gott!
3 kommentarer:
Visst är det en konstig tid vi har nu med detta snabbspridande virus! Jag vet mig inte ha upplevt något sådant förut! Men varför folk hamstrar toapapper, kan man inte förstå...
Tråkigt att du känner dig krasslig; hoppas att det är en vanlig förkylning! Coronaviruset ger ju feber och det har du inte, så då är det säkert inte corona.
Såå fint det är med kudden och ljuset mot den nymålade väggen! Riktigt, riktigt vackert!
Här har vi haft solsken och 10 grader idag, så idag blev det promenad.
Ha det gott och sköt om dig, kram, Monica
Tur att du hann gå på teater! Det är så berikande. Hoppas du har kryat på dig från det du nu har. Man vet ju inte? Själv har jag torrhosta men inget annat. Sen är det ju lätt att lägga märke till konstigheter som man annars kanske inte reflekterat över. Konstigt är det att bli satt i karantän, att inte få träffa dem man är van att träffa. Onsdageftermiddagar har jag alltid barnbarnet Mille, 13, här ett par timmar mellan hans två aktiviteter. Nu går ju inte det. Nåja, det klingar väl ut så småningom. Om än vägen känns lång.
Tur du har torpet som fristad!
Ta hand om dig,
Kramar från Eva-Mari
Samma här, lite halvrisig och tar det lugnt (så gott jag kan...)
Ja detta med bunkrande av toapapper fattar inte jag heller, det är ju inte magsjuka som är det kritiska i världen just nu.
Nåja, ha en fortsatt fin vecka Lisa.
Kram från Titti
Skicka en kommentar